Hur ska man på ett konstruktivt och intressant sätt prata med eleverna om deras bilder?
Har märkt att jag ganska fort kommer in på (i vissa fall) vad som är bra och dåligt. Den dialogen är inte så lätt att spinna vidare på. Bra eller dåligt, nu brukar jag inte säja att nått eleverna gör är dåligt men ni fattar nog. Det blir platt när man bara har två utgångslägen eller snarare ingångar i ett samtal. Särskilt med elever i högstadiet har jag märkt.
Man kanske ska försöka hålla sej borta ifrån dessa två begrepp helt och hållet. Det finns en speciell pedagogik som kallas "oagressiv dialog" eller "Giraffspråket" som går ut på att man aldrig bedömmer nått som bra eller dåligt. Nån som hört talas om detta? Tror det bygger på att om man säjer att nån är duktig så är det ju underförstått att man kan va dålig också, detta är enligt denna pedagogik (som jag har förstått den i alla fall) inte nyttigt. Det leder till en press som blir liksom lite osynlig och outtalad.
Nån som har några tips på hur man lägger upp för en fylligare bilddialog med intresserade och ointresserade elever? Eller om "Giraffspråket" känns sunt eller bara långsökt?
Peace
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Din bok! Kan man få se den och kanske låna den?
SvaraRadera